Det sköna med "ledarpet"...

Dagens yoga 90 kördes av Carola som petade på mig eller snarare tryckte så att jag kom ner med överkroppen mot benet, i sittande ryggsträckning, (Paschimottanasana).

Det är naturligtvis flera komponenter som spelar in i hur djupt du kan gå i olika yogaställningar, hur vig du är. Träning ger självklart resultat, samtidigt kan jag ibland undra, inte hur vig jag kan bli utan snarare hur otroligt stel jag är! Helt ofattbart. 

Yogan innehåller ju bl a olika vridmoment. Sittande ryggradsvridning (Ardha Matsyendrasana) finns i olika varianter. Omvänd triangel finns ju också – oj… trööööögt går det. 

Jaja, men andningen tycker jag känns bättre och bättre – att komma ihåg andningen fast man koncentrerar sig hårt på en övning som kanske dessutom är väldigt tung, då faller jag lätt tillbaka till flås… men nu går det bättre!

Mycket yoga denna vecka tänkte jag att det skulle bli men den stora utmaningen blir mitt första cykelpass på torsdag – då blir det dags att testa hur läskigt mycket jag förlorat i syreupptagningsförmåga…

Värmen som kommit gör träning ute enkelt. Som det varit de senaste dagarna är det bara att dra på shorts, tröja och skor och sedan ut – fantastiskt underbart.