Kendo i Glashuset

Har nu varit en hel arbetsvecka på Rådhustorget, i projektet Umeå2014 (Kulturhuvudstadsåret) och deras Glashus: Kendoakvariet. Vi har helgen kvar:

Lördag: Shinaivård.

Lördag och söndag: Bambu på hal is – kendouppvisning på Torget.

Varje dag har vi hållit Credotal. Jag var djupast med mitt tisdagstal:

Jag måste dock säga att alla veckans kendobaserade tal har både charm och innehåll. Modigast var Seung-Ki som efter bara lite drygt 2 år i Sverige höll sitt tal på riktigt bra svenska. WOW!!!

För intresserade så hittar du alla Credotal här a380002932.html!

Att ge eller få bekräftelse?

Det är min fasta övertygelse att människor som söker bekräftelse är extremt olämpliga som ledare – både i arbetslivet och inom idrotten. Sådana människor passar bättre på scen.

En av de många viktiga fasetter som bygger upp kendo berör just detta: Ju mer du lär ut, desto duktigare blir du. Om du lägger din energi på att få dina lärares eller dina medstudenters uppskattning så resulterar det i att din kendo inte utvecklas.

Man får liksom välja om man skall mata sitt ego eller sin kendo :-) ...och ju mer du matar ANDRAS kendo, desto mer blir DIN EGEN kendo matad!

Under fredagens träning på Kejsarpalatset fick jag för första gången ett läraransvar i det sammanhanget. Det var över en av de polisrekryter/livvakter som fick vara med på träningen. Det var en spännande känsla att få lära ut kendo med över-senseien Takatera som noga iakttog min förmåga att lära ut. Feedbacken efteråt var att jag fokuserade rätt saker och att eleven växte. Då växte mitt ego också :-)

Jag tycker personligen om att lära ut och ingenting gör att jag går igång så hårt som att se mina elever växa. Detta har naturligtvis fört med sig intressanta bieffekter – som att mina fokuserade elever har en oroväckande förmåga att bli duktigare än mig på kendo. Och tur är väl egentligen det!!! ...för jag saknar ju talang inom kendo…