Plötslig död :-(

Svensk kendo skakades om rejält i fjol då Björn Gustafsson gick bort i alldeles för unga år, efterlämnandes sin nybildade lilla familj. För bara några dagar sedan avled en av kejsarpalatsets vakter, tillika en av Japans top-100 inom kendo. Likaledes efterlämnandes sin nybildade lilla familj. Detta är så sorgligt att man knappt vet vart man skall ta vägen.

Som traditionen bjuder i Japan så kommer jag under fredagen att bege mig till palatset (glöm att Japan stänger pga fablernas värld) för att överlämna en gåva till S’s familj. Det är viktigt att ge stöd när stöd behövs.

Som eftermäle vill jag understryka S’s vänliga och trevliga sätt. Även bland japaner räknas han som ovanligt vänlig. Han tog sig alltid tid att undervisa mig – trots sin höga nivå. Och envisades alltid med att kendons kärna ligger i att undervisa.

Utifrån ett kendoperspektiv var det han som fick mig att vakna upp rejält då min specialteknik (kote-suriage-men) resulterade i:

1. S: kote
2. Jag: suriage -me….
3. S: men-suriage-men
4. Jag: Tappar både balans och haka

Fram till dess var jag rent av lite stolt över att min kote-suriage-men var så fantastiskt snabb. Men… S hjälpte mig förstå nya nivåer av_ snabb._

Jag är nästan säker på att det är han som kör som taisho med traditionsenligt vita kläder och fixar lagets enda seger:

http://www.youtube.com/watch?v=ozWMONiwMnI

Man kan bara gilla hans sätt att klämma in den sista gyaku-do!