Förbättringsbloggen - Comeback!

“Don’t call it a comeback, I’ve been here for years”, sa Ladies Loves Cool James i början på -90 talet. Det känns lite så i alla fall, även om jag bara varit i gång sedan februari. Den senaste tiden har det varit übermycket att göra och både träningen och bloggandet har blivit lidande. Nu hoppas jag på bättring på bägge fronterna.

_Det kom en kommentar _från *Ola V *i ett gammalt inlägg . Mycket trevligt Ola! Ja, det var länge sedan jag såg dig på gymmet men det viktiga är ju att man rör sig i alla fall. För er som inte vet det så är Ola är en hedersknyffel. De visar han genom att rätta mig angående de två senaste årens årsmöten. Såklart har Ola rätt i att det varit en bättre uppslutning de två senaste åren. Jag har ju haft fel förut en gång. Ibland blir man selektiv i sitt minne. Demokratigruppens inträde har ju gjorts sitt till de senaste två åren. Å andra sidan fick ju jag tyvärr rätt i efterhand på sätt och vis, i år var det väl bara 35 pers på årsmötet? Om nu Demokratigruppen tappat tempo så är vi nog tyvärr tillbaka på noll; om inte Ola hittar på ett bra sätt att promota det hela vill säga. Vad sägs om utskick till alla medlemmar via mail eller kanske t o m snigelpost? 100 000 kr i porto och kuvert med en överhängande risk för kuvertklisterförgiftning precis som i Seinfeld. Det kan det väl vara värt? Lite klatschiga och säljande blänkare såsom “Vill du sänka din träningsavgift” eller “Gratis varmkorv” så kanske 1 -målet är inom räckhåll? Men skämt åsido Ola, visst är det låga intresset ett problem och samtidigt ett tecken på att IKSU distanserat sig från sina medlemmar på ett olyckligt sätt?

För övrigt stämmer det att jag inte finns i röstlängderna från dem senaste mötena, eller något möte alls för den delen då jag opererar incognito._Jag är lite som Fantomen i det fallet._ 

Nu tillbaka till *min kärnfråga – gymmet. *Trots att jag inte bloggat dem senaste veckorna så har jag tagit mig iväg på några mikropass. Jag upptäckte till min förfäran att räknat fel på Free Motion-maskinerna. Det står ju tretton (!!!) helvetesmaskiner på övervåningen, inte nio som jag räknat till förut. Sagt och gjort så gjorde jag om Free Motion vs Frivikter och ställningar, tretton mot tretton – fair and square. I utmaningen ryms i ena ringhörnan;

• tretton jättedyra skitmaskiner från Free Motion (pengarna kunde använts till så mycket bättre ändamål)

och i den andra ringhörnan;

• en bra bänkpress
• fyra dåliga Technogym-bänkpressar
• fem knäböjsställningar
• två dipsställningar
• en chinsställning

Ni som känner till gymmet vet att friviktsutrustningen trängs på en liten yta tillsammans med en hel del annan utrustning som också används frekvent medan maskinerna i fråga står luftigt till på övervåningen.

Det senaste gångerna jag besökt gymmet har antalet personer som nyttjat ovanstående varit 7-0, 6-0, 14-3 och senast ikväll 21:40 16-4. Alla siffror i frivikternas favör. Totalt förkrossande 43-7. Törs vi säga redan nu att frivikterna nyttjas mer och att vi trängs och får vänta på utrustningen oftare i friviktshörnan?

Varför ids jag föra den här statistiken? Jo, jag väntar på den dagen då någon ansvarig säger att; “Free Motion var en felsatsning, vi behöver inte fler dyra maskiner, vi behöver mer frivikter. Tänk vad bra gymmet skulle varit om vi köpt frivikter för pengarna istället”. Om inte den dagen kommer så kan jag nöja mig med att gymmet byggs ut adekvat istället.

Förbättringsbloggen - Internationella kvinnodagen

Dagen till ära så räknade jag bara kvinnor på gymmet och det visade att även tjejer föredrar frivikter. Klockan 21:30 var den statistiska powern inte övertygande men utfallet visade på en nyttjandeprocent 4:6 i frivikternas fördel. Kvinnor kan, dem också!

Markus D rättar om föreningsmötet (inte årsmötet) den 18:e mars då den strategiska planen skall diskuteras. Jag skall försöka hinna kommentera den på bloggen innan dess.

Förbättringsbloggen - Internetskugga och stora frågor

Nu drar jag ut i eventuell internetskugga en vecka men jag skall försöka hålla er sysselsatta. Bjussar på en länk  som någon kanske missat? Den här då?

En del av dessa saker håller jag inte med om fullt ut men andemeningen om att vi fått ett monster-IKSU tycker jag stämmer bra. IKSUs styrelse och versamhetsansvariga på högsta nivå är duktiga och driftiga människor som inte vill förvalta utan kontinuerligt utveckla IKSU. Visst är förnyelse och utveckling bra men det får inte gå över styr. Kanske kan drivet användas till att hitta fiffiluriga sätt att förändra det som är mindre bra? Som det är nu har driftigheten medfört problem som är djupare och mer komplexa än mitt gnäll om frivikter (det är bara ett symptom). Man har distanserat sig från medlemmarna på ett olyckligt sätt, vilket dem senaste årens missnöjesyttringar är ett tecken på. Om man är som Malin Z tycker man inte det spelar någon roll hur IKSU utvecklas eller hur medlen används. Det är ju, om man tänker efter, något som går igen i samhället. Folk ids inte bry sig om så mycket. Så Malin är inte unik, tyvärr. Man betalar sin avgift, håller käft och skriker åt gnällspikar att hålla käft också. Är det obehagligt och jobbigt att allt inte är sockersött och rosa jämt? Jag vet inte men faktum kvarstår att vi bara är några få som bryr oss om att ifrågasätta. Det är dock många som håller med om man frågar rakt ut. Min gissning är att rätt många skulle säga -Ja! på frågan om de tyckte att IKSU var dyrt. På samma sätt finns det nog ingen i gymmet som tycker att det är gott om plats vid frivikterna.

Jag vill bara understryka att jag inte vill ha tillbaka den tid då Umeåstudenterna kedjade fast sig i träd då det skulle byggas något nytt. Lagom är bäst och inga extremer tack.

Visst får medlemmarna skylla sig själva på ett sätt, ingen har ju någonsin blivit hindrad att besöka årsmötet. Å andra sidan kan man ju fråga sig varför man inte sett det som ett problem att en förening på över 15 000 medlemmar bara haft ett tiotal på medlemsmötena de senaste 10 åren? Vem företräder man då som styrelseledamot kan man undra? Kanske kommer den riktiga vändningen på årets årsmöte? Det verkar som om IKSU förväntar sig boxningsmatch iaf, ni som sett annonsen på hemsidan kanske lagt märke till det.

Förbättringsbloggen - Glömda kort

Snåla tjuvtränande studenter har länge setts som ett problem på IKSU. Förr om åren då spärrarna inte var hundraprocentiga gjordes stickprovskontroller i början av terminstarterna. Nu anses kortsystemet och spärrarna mer säkra och dessa kontroller tror jag inte längre görs. Om man glömde sitt kort hemma innan utbyggnaden av spärrarna så fick man ett lånekort i receptionen, ofta utan att behöva tala om vem man var. Kanske lite slappt men ändå väldigt sympatiskt på något sätt. Misstron mot medlemmarna har sedan dess eskalerat; om man missar att få med sig kortet idag så tvingas man böta 50 kr för att få ett kort, även om man kan legitimera sig och därmed hittas i datasystemet som medlem. Anledningarna till avgiften är följande;

• Glömda kort leder till längre köer.
• Motverka fusk.

Hur kan en avgift på 50 bagis och programmering av nytt kort leda till kortare köer? Det känns som om den manövern tar längre tid. Fusk är väl bra att motverka men om det föreligger fusk i kortglömmandet så är ju 50 kr ett mycket bättre pris än alla engångsavgifter oavsett aktivitet. Ska man belöna fuskare med rabatterat engångspris?

Nej, återinför lånekorten och ta bort avgiften. Jag tror ingen glömmer kortet med flit även om det finns lånekort som man enkelt kan få låna. Jag har också svårt att tro att det skulle inte bli någon nämnvärd köbildning i receptionen på grund av detta. Om man kan legitimera sig på något sätt eller övertygande tala om vem man är genom adress, telefonnummer etc så borde man kunna få ett lånekort. Man skulle då kunna lägga en dygnsspärr på det egna kortet för att motverka fusk och visst borde man kunna koppla systemet så att man kontrollera att kortet inte användes av alldeles nyss?

Det är medlemmarnas klubb och allt som sker på IKSU bör vara medlemmarna till gagn. En avgift för glömda kort leder bara till förtret. Om fusk vore ett stort problem borde man tänka ut hur man kan förhindra att kort lånas mellan personer istället; det är ju ett fusk som antagligen mycket mer utbrett och svårupptäckt.

Dagens nyttjandeprocent 21/2 19:40

Frivikter 31

Maskiner 21

Förbättringsbloggen - Kort, priser och filantropi

Hittills har jag haft mycket fokus på gymmet i min blogg; därför tänkte jag ta mig en liten titt på en del andra missförhållanden på IKSU.

Som medlem sedan 10 år tillbaka så hann man ju vara med om den tid då enskilda träningskort t ex bollkort, gymkort eller gruppträningskort gick att köpa. Anledningen att dessa försvann var att det krävdes större intäkter. Genom försäljning av guld- och silverkort endast så är det lättare att finansiera det allt större utbudet på IKSU. Att alternativkorten var populära gjorde ingen skillnad, det fanns ingen plats för dessa på det nya IKSU. Personligen tycker jag att man borde kunna sälja guld- och silverkort på egen merit; ett balanserat och attraktivt utbud säljer sig självt. Tvångsrekrytering via indragande av andra kortalternativ känns futtigt. Det var såklart inget misstag att medlemmarna blev shanghaiade till ädelmetallskorten. IKSUs ledning gjorde ett medvetet val och det hymlades inte om att alternativkorten måste bort, hänsyn till medlemmarnas vilja var det inte tal om.

Innan någon vänlig själ berättar hur mycket man får för pengarna och mailar mig prisjämförelser så vill jag berätta att själv har jag aldrig betalat mer än halva studentpriset för mitt guldkort och som minst betalade jag 400kr/år. Just nu pröjsar jag 95kr/månaden. Jag har alltså aldrig själv haft anledning att harmas över priserna utan detta är mina filantropiska personlighetsdrag som lyser igenom. Det är för mig självklart att man inte ska behöva betala för utrustning och träningsalternativ som man inte nyttjar eller vill kunna nyttja.

Demokratigruppen driver prissättningen och kortalternativen som sina hjärtefrågor. Jag applåderar deras arbete och rekommenderar de som önskar andra kortalternativ att deltaga vid IKSUs årsmöte och göra sin röst hörd.

Förbättringsbloggen - För dem som int' begrip

Så här i OS-tider finner jag ett vintercitat av kungen Ingemar Stenmark passade;

“He lönsch int’ förklar för dem som int’ begrip”

Jag begär inte att någon som hoppar och studsar runt på olika gruppträningspass ska förstå vad jag skriver om. Det krävs nog någon som besöker gymmet frekvent och gör det utan himmelsblå okritiska ögon. Det spelar ingen roll om man är välberest, jämför med andra överbefolkade och underdimensionerade gym och gillar IKSU i konkurrensen; då begriper man inte vad jag skriver. Jag bedömmer IKSU efter förutsättningarna. Vad kan man då begära under rådande förutsättningar? Det minsta man kan begära är att pengarna används på ett vettigt sätt.

Förbättringsbloggen behandlar stort och smått i en förhoppning om att något skall just förbättras oavsett inbördes vikt. Om förbättringen innebär att utrustning underhålls så att den är bättre att träna på eller så att den inte är potentiellt livsfarlig är bägge en framgång fast på olika plan. Förbättringsbloggen handlar om hur resurserna används och ifrågasätter om nuvarande användning tillgodoser behoven. Bevisligen finns det ju stora resurser, det vittnar tidigare års investeringar om likväl som den utrustning som köpts in senaste året. Ser man inte behovet och ser man inte resurserna som finns för att tillgodose behoven så kan jag bara skriva; det är inte lönt att förklara det för dem som inte begriper det.

Förbättringsbloggen - Konspirationsteorier

Det var någon som antydde att jag hade konspirationsteorier angående den syn som jag vill mena att IKSU har på frivikter och gymtränanden i allmänhet. Låt mig bemöta detta med ännu ett exempel;

Då det nya gymmet var öppnade så fanns det en gratistidning med gyminriktning. Jag har tyvärr glömt bort namnet och tidningen i fråga finns inte längre men det var en tidning i samma stil som Body eller Fitness. Den innehöll artiklar om kost, träning och repotage från tävlingar i gymsporterna. Då det var en gratistidning så hade den rätt mycket träningsrelaterad reklam i sig också. Denna tidning blev dock inte långvarig då de ansvariga intog en överförmyndarposition i rent stalinistisk anda och bestämde att denna gratistidning förmedlade ett dåligt kroppsligt ideal. Dessutom hade tidningen alldeles för mycket kosttillskottsreklam och det vet ju alla hur dåligt det är för vuxna människor att läsa om sådant. Det intressanta är ju att de tävlingar som fanns med i tidningen bl a innefattade athletic fitness vilket IKSU har en egen tävlingssektion i. I vilket fall, tidningen förbjöds på IKSU.

Det mest skrämmande är dock att IKSU intar en riktigt läskig roll att sortera i vad som är tillåtet eller inte. Bevisligen är det inte ett problem att ha Gainomax i huset (protein-kolhydrattilskott är troligtvis det vanligaste kosttillskottet), bevisligen är det inte ett problem att ha diverse “damtidningar” på IKSU med sina, på riktigt, snedvridna råd om diet och träning, bevisligen är den seriöst gymtränande personen inte riktigt välkommen på IKSU. Kalla det konspirationsteori om du vill.

Förbättringsbloggen - Historik och (o)organisation

*I det här blogginlägget tänker jag ge min version av hur gymmet utvecklats under de senaste 10 åren.* 

På den gamla goda tiden var medlemmarna färre och gymmet placerat i en av träningssalarna ut mot vägen mitt emot Tieto Enators byggnad. Det är en betydligt mindre lokal än den nu befintliga men då var inte trycket lika stort. Det fanns två hantelställ, två-tre bra bänkpressar, en hel del fria vikter eftersom det var vad folk använde i sin träning. Givetvis var gymmet för litet redan då men då var ju fokus på rätt sorts grejer, fria vikter, i alla fall. Det gjorde att väntetiderna ändå inte var så långa.

I och med att IKSU expanderade både till yta och medlemmar så flyttades gymmet till nya lokaler och nu började det gå utför på sätt och vis. Ny utrustning köptes in för ett flertal miljoner och ett kraftig fokus lades på nya maskiner. Framförallt köptes ett stort antal maskiner av märke Technogym in men även en del Nordicmaskiner köptes. Dem, i min mening och många andras, betydligt bättre Nordicmaskinerna var i klar minoritet. Nya maskiner och nytt gym, det är väl bra? Jo, men alla som befunnit sig på gymmet kontinuerligt hade enkelt kunnat se att det högsta trycket fanns på frivikterna. En del frivikter köptes också in bl a Technogyms “anatomiska“ bänkpressar som fortfarande finns kvar, från samma märke köptes också enkla bänkar i samma design, tilläggas bör att dessa är dyrare än bra vanliga utrustning. Maken till dåliga köp har jag aldrig varit med om. Snacka om att design fått gå före funktion. Samtidigt lämnades endast en av de gamla bra bänkpressarna kvar. Visst ställdes det in några nya knäböjsställningar men inte tillräckligt många. Visst köptes det in lite fler hantlar efter ett tag men inte tillräckligt många. På det hela taget växte maskinparken med flera hundra procent medan mängden frivikterna var i princip oförändrade. Redan då det nya gymmet öppnade var friviktsdelen underdimensionerad och delar av den nya utrustningen som hade det högsta användartrycket var undermålig.

Fenomenet med design före funktion var på sätt och vis genomgående i det nya gymmet för hur annars kan man förklara parkettgolv i friviktsdelen, ja du läste rätt, PARKETTGOLV där fria vikter hanterades… Ja, vad ska man säga? Det var ju inte så snyggt efter ett par veckor om man säger så och antagligen ingen lysande ekonomisk affär. Rätt så snabbt lades mer gummimatta in men det skulle man ju ordnat från början kan man tycka.

Hur kunde gå så galet? Hur kunde en sådan stor budget spenderas så dåligt? Maskiner som inte behövdes, friviktsställningar som inte höll måttet, parkettgolv och avsaknad av det som verkligen behövdes – fria vikter och ytor för dessa. Min egen analys är att fel personer var ansvariga för inköpen och gymmet. Dessa personer saknade förutom kunskap om gymverksamhet också förmågan att lyssna och ta till sig information från de som kunde hjälpt dem rätt. Det fanns t ex en gymansvarig förut som “jobbade på golvet” men som saknade befogenheter, enligt honom själv fick han ej heller gehör för sina åsikter. Detta har bekräftats av flera gyminstruktörer som jag pratat med och som givetvis själva hade bra åsikter som de också framförde men det var tydligt att de vädjade förgäves. Det slår mig att även om man inte litar på sin egen personals omdömme, vilket för övrigt är utomordentligt dåligt ledarskap, så är det väl inte alltför mycket begärt att dessa personer själva skulle besöka gymmet under rusningstid 18-21? Gör man det så blir det ju väldigt tydligt vilken del som har underkapacitet och som borde byggas ut. Tyvärr fick den totala avsaknaden av förankring i verkligheten övertaget.

Vad jag tycker är mest (o)lustigt är dem kostnader som är förknippat med frivikterna kontra maskiner, och kardiomaskiner med för den delen. Det räcker med att inte köpa några få maskiner för att få pengar över till en ansenlig mängd frivikter och bänkar. Det kan inte vara en ekonomisk fråga då maskiner är så pass mycket dyrare än frivikterna.

På senare tid har ju även det nya gymmet genomgått en del förändringar. En ny gymansvarig har också tillsatts, vilket känns rätt naturligt med tanke på t ex parkettfloppen. Tyvärr har det inte märkts av på ett positivt sätt. Visst har vi en fräck löparbana på övervåningen och nya skivstänger har köpts in (men de har inte blivit fler) men verklighetsförankringen som jag efterfrågat i ovanstående text lyser fortfarande med sin frånvaro. Vad spelar det för roll om man på gym- eller friskvårdsmässor får veta att funktionell träning med maskiner(!?) är nästa stora grej om medlemmarna fortfarande trängs bland frivikterna? Senast idag log jag i mjugg åt att de s k “Free motion”-maskinerna stod oanvända medans folk trängdes bland grejorna en våning under. För övrigt är funktionell träning för mig träning som gör att man kan lyfta något tungt från marken eller över huvudet. Sådan träning bedrivs med fördel med hjälp av skivstång, inte med kablar.

Jag tror att IKSUs värderingar och kultur är att skylla till stor del. Det har länge funnits en misstänksamhet mot gymverksamheten, redan då jag hade viss insyn som sektionsordförande så märkte jag det, och tyvärr fick IKSU dessutom ett antal dopningsfall i samband med expansionen. Det första dopningsfallet för en studentförening i Sverige var på IKSU vilket förstås inte var bra. Det råder sedan dess en förhärskande åsikt bland ledande personer om att fria vikter, tunga vikter och speglar(?) drar till sig dopade. Det finns alltså en rädsla för att utforma gymmet därefter. Att sedan de flesta som tränar på ISKU är fria från droger spelar ingen roll. Jag vill mena, om dopning är ett problem så bekämpas det bäst med tester och ionformation, inte genom att utforma gymmet på ett sådant sätt att träningen hämmas för det stora flertalet medlemmar som nyttjar gymmet. Det finns dessutom många undersökningar som pekar på att de som dopar sig är “vanliga” tränanden. Att undvika t ex tunga vikter är därför att skjuta över målet. Frivikter används ju av alla så det får vi väl likna med en stolpträff. Missförstå mig inte, grundsynen att bekämpa dopning är rätt men om detta är medlen man vill använda så är det fel.

Det är IKSUs skyldighet att erbjuda de träningsmöjligheterna som medlemmarna vill ha, framförallt det som de medlemmarna som nyttjar gymmet vill ha. Besöker man gymmet under prime time så är det väldigt tydligt var medlemmarna vill ha. IKSU skall enligt sin egen policy erbjuda träning för både motionär och elit. Låt oss hoppas att så snart blir fallet och att IKSU får ett gym som matchar resten av verksamheten.

Förbättringsbloggen - Allmänt

Jag kallar min blogg “Förbättringsbloggen” och kommer att fokusera på dem saker som borde förbättras på IKSU. Jag har varit medlem i IKSU i 10 år och tycker att mycket med IKSU är bra, framförallt är läget kanon för någon som arbetar på Universitetet och bor på Ålidhöjd. Tyvärr finns det mycket som kan förbättras på IKSU och som rent av blivit sämre och sämre under mina 10 år som medlem.

Min egen träning är gymfokuserad, därför kommer bloggen att behamdla främst situationen i just gymmet och allmäna frågor såklart. Finns det någon som vill dela med sig av andra aspekter av IKSUs verksamhet så tas dessa kommentarer emot tacksamt.

Gå gärna med i facebookgruppen http://www.facebook.com/#!/group.php?gid=245167409518&ref=ts